God Morgon!
Kaffet ryker varmt och ända sällskapet jag har på kontoret är en banan. Denne skall kanske inte räknas allt för mycket som sällskap, då dess egentliga syfte är att vara min frukost.
Men jag är inte den som klagar. I själva verket åtnjuter jag den här tystnaden, och känner hur lugnet sakta men säkert breder ut sig i kroppen.
På schemat idag står det flygplats förmiddag och flygplats eftermiddag. Underbart! Det finns så få saker och ting i mitt arbete som gör mig lika motiverad som att med ett stort leende på läpparna få hälsa alla glada turister välkommen till en så fantastisk ö som Mallorca. Det verkar också som att vädret idag vill hjälpa till att locka fram det där leendet både på mig och alla som ankommer. Härligt!
Jag vet inte om ni har hört talas om en kille som heter Sharma? Hur som haver; det är i varje fall som helst en otroligt smart figur. Han sa en gång att man borde gå upp 30 minuter tidigare varje dag för att läsa några sidor i någon ‘klok’ bok. Hiss eller diss?
Hiss, säger jag.
30 minuter extra sömn ger än egentligen ingenting extra. Men utnyttjar man dem på det sätt han förespråkar, får man ut betydligt mer. Tror jag ska försöka börja med det.
Jag tänkte bjuda er på en bild av en riktigt härlig kaffe. Men verkar som att programmet inte riktigt vill att jag ska det…
Vi tar igen det med lite bilder i nästa inlägg istället. Nu kallar flygplatsen..
Haste Luego,
Hombres!

Mallorca är ett hem. Ett hem för alla.
För några veckor sedan var jag ute på en liten road trip här på ön. Vi körde då längs med hela östkusten den ena dagen, och längs med västkusten den andra dagen. De flesta som har sett Mallorca och alla dess skönheter hävdar bestämt att västkusten är överlägset den bästa. Det finns faktiskt de som menar att Mallorcas västkust är bland de absolut finaste kustremsorna som vi har i medelhavet. Jag ger dem inte fel. Men jag ger dem heller inte rätt.















